MITRANIA är ett svenskt kvartalsmagasin om fantasy och science fiction. Wela Förlag återger här recensionen i Mitrania nr 3-04 med författarens tillstånd:

Landet nära tidens rand (Sagan om Rand I)
Huvudpersonen är Petra, en ung dam som av misstag förs till en annan dimension på grund av en tidsreva. I detta magiska sagorike som kallas Rand finns inte som på jorden endast en intelligent art. Här samsas i stället ett flertal intelligenta arter med helt olika egenskaper. Petra får snart veta att landet Rand hotas av ett slags vindmonster, och eftersom Petra kommer från en annan värld har hon vissa egenskaper som är helt unika i Rand. Hon kan därför få en nyckelroll i det som utspelar sig. Det visar sig att den siste demonen försöker invadera Rand med mytvarelser. För länge sedan segrade folket över honom, och kastade in honom i en mörk dimension. Men de kan inte hindra honom från att sända mytvarelser från en annan rumtid till Rand.
    Språket är enkelt, sparsmakat och lättläst. Boken går snabbt att läsa ut eftersom den inte är så lång, och har stor text. Stundtals är språket något torrt.
    Början av boken var något av en besvikelse, då man förleds att tro att detta bara är standardmässig fantasy. Men när man läser vidare öppnar sig en helt ny värld så att säga. Den märkliga världen Rand är värd att utforska och lära sig att förstå. Att författaren lagt ned möda på att skapa sin fantasyvärld med karta, olika folkslag, myter, persongalleri och t o m sångtexter är alltså inte bortkastat. Rand är en abstrakt värld som lika gärna skulle kunna kallas science-fiction, eftersom den innehåller viss teknologi. Bl a datorer, matematik, naturvetenskaplig kunskap, och pseudovetenskap. Magin och myterna styrs av logik. Sambanden är mycket rationella, och det finns inga lösa trådar eller frågetecken trots att världen är så annorlunda. Om boken börjar lite svagt, så tar den sig desto mer när hälften har passerat och världen och dess myter och lagar börjar sjunka in i en. Framförallt är det klarheten i miljöbeskrivningarna som fastnar, och äventyren känns nyskapande och fräscha, liksom varelserna är det. Bokens i mitt tycke största svaghet är de schematiska personbeskrivningarna, som inte är särskilt levande. Man kan tycka att författaren åtminstone kunde ha lagt ner lite energi på att levandegöra huvudpersonen, men Petra förblir inte mycket mer än en utforskande rollperson, och det känns inte som om man lär känna henne. Som hybrid mellan fantasy och sf, är inte Sagan om Rand någon fantasykliché, vilket man kan förledas att tro. Tvärtom är den udda, och fascinerande.
- Robert Andersson